torsdag 10 januari 2013



Det var en gång en tjockis ifrån Skövde …
I händelsernas centrum, Skövde, händer det inte alltför mycket. Men på hösten 1975 hände något som skulle förändra livet för bondsonen från Kinnekulle och den vackra polskättlingen från Tidan. För mitt bland höstens regn och Västgötarnas klingande dialekt välsignades de med en dotter.
Flickebarnet växte till sig. Blev rödflammig i håret och så tjock att hon inte kunde ha annat än hängselbyxor på sig ända fram till tre års ålder.
Denna illbatting är, som ni säkert listat ut, alltså jag. Nina Janowicz, eller Ninotchka som mina släktingar säger. Vill passa på att säga att jag vid det här laget har växt till mig ytterligare. Det röda håret och hängselbyxorna tillhör en svunnen tid.

… med storslagna planer …

När andra längtade efter att bli poliser, sjuksköterskor och den nya Pernilla Wahlgren hade jag helt andra planer för mitt vuxenliv. Antingen skulle jag rädda världen och ta emot Nobels fredspris eller göra något helt ofattbart och otroligt. Inte så stort som att rädda världen men tillräckligt stort för att bli omskriven i alla historieböcker. Skulle planerna inte gå i lås fanns så klart en reservplan, travkusk.
Oavsett vilket så skulle fritiden ägnas åt att skriva böcker. Noveller, romaner och barnböcker. Allt skulle skrivas. Med tiden tog fritidsplanen överhand och att slå mig in i reklambranschen är ett av mina bättre beslut här i livet. Och jag gör det bra av den enkla anledningen att jag älskar att skriva och beröra med ord. Svårare än så är det inte.

… men som egentligen gillar helt vanliga grejer …
Hemma har jag tre söner, två katter, en hund och en sambo så tro mig – det finns alltid något att göra. Det ska promeneras, gå på skolmöten, följas med på fotbollsträning, ha långa samtal, kittlas och bråkas. Men för övrigt är jag svag för stora sportevangemang, synthmusik, tatueringar, dofter, choklad och kaffe.

… och som nu vill ha ännu mer skoj.
Tänk om du och jag skulle vara kollegor. Diskutera, hitta magin, komma på reklamunderverk. Tänk om vi skulle gå på möten, småtjafsa och hämta kaffe åt varandra. Äta lunch tillsammans, skratta åt varandra och ibland avsluta dagen med en AW.

Det hade den här tjejen, med ursprung från händelsernas centrum, verkligen tyckt skulle vara skojsigt.

Tack för att du läste och hoppas du får en fin dag!

Kram
//Nina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar